Stort renoveringsbehov i miljonprogramshus

En ny sammanställning baserad på SCB-statistik visar att en stor del av lägenheterna från miljonprogramsåren i Kronobergs län ännu inte har fått någon större renovering. Totalt bedöms 72,4 procent av lägenheterna som ej eller lätt renoverade, enligt Måleriföretagens rapport Renovera Sverige.

För Lessebo kommun och andra kommuner i Kronoberg kan uppgifterna ses som en del av den bredare regionala bilden av renoveringsbehovet i äldre flerbostadshus.

Så ser siffrorna ut i Kronoberg

Enligt pressmeddelandet finns totalt 9 490 lägenheter i Kronobergs län som uppfördes 1965–1974. Av dessa klassificeras 6 872 lägenheter (72,4 procent) som ej eller lätt renoverade.

Som jämförelse uppger pressmeddelandet att 74,9 procent av lägenheterna i landet (byggda 1965–1974) inte har genomgått någon större renovering.

Ekonomi och underhåll lyfts som centrala frågor

I pressmeddelandet pekar Måleriföretagen på att stigande byggkostnader, räntor och en pressad ekonomi har gjort det svårare för många fastighetsägare att genomföra nödvändigt underhåll.

Pontus Sjöstrand, vd för Måleriföretagen, säger i en kommentar:

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Även Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna kommenterar behovet av långsiktiga förutsättningar för underhåll och renovering. Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta, säger:

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna Sverige, lyfter bland annat behovet av långsiktiga incitament:

– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden i rapporten

Enligt Måleriföretagens rapport Renovera Sverige lyfts fem områden där förändringar kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Rapporten beskriver renoveringsnivåer utifrån SCB:s uppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår:

• Ej renoverad: Ingen större ombyggnad registrerad och värdeår samma som nybyggnadsår.
• Lätt renoverad: Ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: Ombyggnad genomförd och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: Värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket tyder på en mycket omfattande renovering.

Pressmeddelandet publicerades den 7 september 2026 kl. 07:00.